Don't be sad because of people - they will all die.

Sitter ensam hemma och lyssnar på deppig musik.

Fan vilken jobbig dag det har varit. 

Som att man tagit tusen jobbiga grejer och bara slängt in det på samma dag. 

Som att det inte hade räckt med en grej utan istället kommer allt mot en.

Men jaja. Vissa dagar är man ledsen. Får hoppas det blir en bättre dag imorgon.

Hej Melissa Horn. Du får hålla mig sällskap nu. 

Och ursäkta rubriken. Men den fick mig faktiskt att le.

Sommarlov dag 1

Nu var det bra längesen jag skrev här. Har hänt tusen miljoner saker som jag skulle kunna skriva en hel bok om, och just för att det är så mycket orkar jag inte berätta någonting alls. Ni får nöja er med gårdagen.

Igår gick jag ur nian. Så otroligt sjukt. Vad händer nu?
Det går verkligen inte att förstå.
Igår var en av de bästa dagarna på länge, länge. En av de bästa i mitt liv faktiskt.
Även om det var sorgset och ledsamt var det så otroligt mycket glädje. Sån gemenskap.
Rosorna, talet, traktorn, betygen, avslutningsfesten, alla farväl.
Fan vilken känslosam dag det var. Känner mig helt knäpp idag, är helt uttömd på alla känslor. Helt matt. 
Avslutningsfesten var helt underbar med all musik. Att stå där och dansa till hög musik med så många fina underbara människor och skriksjunga med i låtarna, det är glädje för mig. Lyckligare har jag inte varit på länge. 
Vill leva om gårdagen minst tjugo gånger till. Skulle göra nästan vad som helst.

Det är sommarlov och jag borde vara glad för det men jag önskar inget hellre än att få gå i skolan igen.