Sunday

Dagen har varit precis så som söndagar är menade att vara. All glädje och frihet man känner på fredag och lördag slår över till något ångestliknande. 

Jag hade en riktigt bra kväll igår. Min fina Alice fyllde 18 så firade henne och jäklar vad kul jag hade. Dansade, skrattade, släppte loss och ägde världen, precis så som lördagskvällar ska vara. Och jag är fortfarande glad för igår, men på ett melankoliskt plan. Lycklig och sorgsen, på nå vis. 

Höjdpunkten igår var i alla fall när de började spela Mickey. Flög upp från våra stolar och upp på dansgolvet. Älskar när man spelar gamla låtar på fester. Det är bäst.

Ja.

Jag vet inte, jag har inte så mycket att skriva egentligen. Tänker mycket och känner mycket men det blir inget vidare när det ska formuleras till ord. Därav det dåliga bloggandet. 

Fan, jag skulle ju göra en årsresumé... Funderar på att göra klart den ändå, bara för att det är kul. Fast lite fail att lägga upp den typ mitt i våren. 

Var är våren förresten? Ibland får man nån glimt av solen och man tänker NUUUUUU kommer den, men icke. 

Jag önskar jag kunde skriva om viktiga grejer. Jag har sagt detta förut, det vet jag. Men ni vet, rasism och sexism och homofobi och såna saker. Sånt som jag helt plötsligt blivit så intresserad utav. Kanske beror det på att jag inte såg det innan. Jag vet inte. Jag vill i alla fall skriva om sånt, men jag vågar inte. Så många som uttrycker sig utan att vara insatta och förmedlar en skev bild eller får det att falla platt. 

Ledsen att jag skriver så osammanhängande och förvirrat, men det är så mitt huvud ser ut. 

Godnatt