Får panik när jag inser att jag inte vet hur jag ska leva det. Vad gör jag om 5 år? Om 10? Om 25?
Hur ska man liksom utnyttja tiden så mycket som möjligt? Vad är viktigt och vad är inte?
Det är så mycket jag vill göra. Jag vill plugga ett år på High School i USA, jag vill åka till något land och vara au pair, jag vill jobba som volontär någonstans i Afrika, jag vill åka genom Europa i en blommig folkvagnsbuss, jag vill bo i en koja i Thailand, i en mysig lägenhet i Paris, i en vindsvåning i Rom, i Kina, i Tokyo, i Indien. Hur ska jag hinna? Hur ska pengarna räcka? Och hur ska jag samtidigt skaffa mig en karriär och en familj?
Jag är så jäkla rädd för att som fyrtioåring och tvåbarnsmamma slås av tanken att jag aldrig gjorde en enda grej av ovanstående.
Ibland får jag en extrem impuls att sluta gymnasiet och lägga mina pengar på en flygbiljett till England samt till att hyra en lägenhet där i någon månad och sedan ta resten som det kommer.
Jag beundrar folk som gör sådant, som är så spontana och impulsiva. Jag önskar att jag var tillräckligt modig för att göra det.
Som alltid när jag är hemma tassar jag runt i mysbyxor, tofflor, gosig tröja (brukar dock vara ersatt av en morgonrock) och med en fruktansvärt ful trulls på huvudet.
Har börjat skriva ett brev till mitt framtida jag, som får läsas först om 10 år. Väldans vad jag kan babbla på om allt och ingenting, har snart skrivit 14 sidor och känns inte riktigt som att jag har börjat än.
Känns otroligt mysigt, tänk att få läsa det och blicka tillbaka, längtar nästan.
Fick förresten reda på att jag fått jobbet på McDonald's idag! Är superglad, förväntade mig ett nej då det var så många som sökte. Har tittat mejlen varje kvart i en vecka nu, och när jag såg det nya meddelandet i inkorgen var det nästan att jag inte vågade öppna det. Vilken lättnad!
Igår ägnade jag uppskattningsvis fem, kanske sex, timmar på att klippa ihop en film från två mycket roliga lördagskvällar. Skulle gärna dela med mig av den, men är inte säker på att jag får lägga upp den, så ni får tyvärr klara er.
KÖSS
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar